Sammanfattar utbilningsdagen vi fick den 24/4-2011 i lite stolpar och reflektioner, tack Lotta för en fantastisk dag med dig
Bakgrund: Barbro Beck-Friis var med och startade upp Silviahemmet. Utbildningsmöjligheter: I 5 år har Demensvård för undersköterskor 60 hp, grundnivå, uppdragsutbildning på halvfart funnits. 2008 kom vidareutbildning för sjuksköterskor 30 hp, avancerad nivå, uppdragsutbildning på halvfart. Under hösten 2011kommer även utbildningen finnas för läkare för att få kompetenta team. drottning Sylvia är aktiv och vill gärna veta vad som händer i Silviahemmet.
Palliativ vårdfilosofi (vård i livet slutskede)
Kan ej bota med lindra demenssjukdom genom bla gott stöd och bemötande och den palliativa vården är i många år framåt. En demenssjukdom fortskrider i ungefär 10-15 år. Att ge alla oavsett livsform så god livskvalitet som möjligt.
Viktigt att se hela människan, fysiska, psykiska och existentiella behov. Helhetssynen, viktig att lindra och ge livskvalitet är målet för den drabbade och anhöriga. Att få leva ett bra liv tills man dör. I detta har man kommit långt i kunnandet men inte ända fram. Vikten ligger i den ETISKA PLATTFORMEN ”människans” lika och unika värde oavsett sjukdom, ålder, kön, social och kulturell bakgrund. Rätt att få vara den man är med sin personliga sfär och integritet. Bekräfta den drabbades upplevelse av världen. Fånga självbestämmande och se det som en möjlighet. Vi måste anpassa oss efter den sjukes förutsättningar och behov. Bygga relationer som stärker och här är levnadshistorian viktig. Men är barnen de rätta att skriva den drabbades levandshisoria, vet de allt?Ta bort tillkortakommanden så de slipper känna av dem. TÄNK på att det finns alltid en logisk förklaring till hur de beter sig. Att be en dement komma ihåg är som att be en utan ben att resa sig och gå. Man kan likna fasen i sjukdomen som en glödlampa som glimmar till. En demenssjuk har alltid försämrad självkänsla. Medan en med Alkoholdemens (Korsakoffs) skryter och fabulerar, medan andra kan prata öppet, gömmer ting och döljer och kan vara misstänksamma. Kan säga NEJ för att man kanske inte förstår vad man ska göra. Stärka den exekutiva förmågan med hjälp på vägen. Bästa sättet att nå fram i kommunikation är att utnyttja ”långtidslagret” Episodiska minnet” från barn till gammal retirerar bakåt allt eftersom det fyllts på. Vi bär alla vår ryggsäck genom livet och det är viktigt att vara vaksam när de ledsna känslorna kommer fram, så de ej fastnar. Med reminisens trigga igång ett samtal kan vara ett bra sätt att minnas.
Viktigt att jobba preventivt, alltid ligga steget före. En demenssjuk tolkar kroppsspråket: mimiken, blickar, gester, kläder, beröring. 55 % står korppspråket för i vår kommunikation, rösten 40 % och orden bara 7 %. Viktigt att tänka på att kroppsspråket fördelar det känslomässiga och det är något vi måste lära mera om att arbeta med. Alltid jobba med ett leende på läpparna. När stadiet kommit, när ordförståelsen är borta – peka, visa och använda mindre ord. Det normala kroppsreviret är ca 50 cm, kommer någon där innanför reagerar vi - sticker eller försvinner om vi vill undvika. I ett sådant läge kan en kram ge aggressivitet. OM vi tänker oss VI som ett X 2000 så är en demente ett gammalt ånglok i den tid det tar att förstå och reagera. Färgen ”Röd” lägger en demenssjuk märke till längst, likaså kontraster. Djur är viktiga i demsnvården de är kravlösa, utan ord. Eva Götell ”Vårdarsång”, sång som bemötandekunskap. Att använda i arbetet är givande.
Lotta berättar om en kvinna som en dag sa ”Vem är jag?” tänk dig in i den tanken att ha tappat bort vem du är…
4 etiska grundprinciper:
*Att göra gott.
*Att inte skada
*Att respektera människans autonomi
*Att utöva rättvisa
Alltid den drabbade i mitten där man arbetar i team, där även anhöriga är en mycket viktig del. Stöttningen av dem är oerhört viktig och att försöka förstå deras sorg och hur den tar sig uttryck. Stor vikt lägges i god kommunikation med dessa. Att bygga relationer med den drabbade kan ta veckor ja t o m månader. Socialstyrelsen kom i våras med sina riktlinjer om hur en ” personal centrerad vård” ska bedrivas. Där de i första hand ska fokusera på den drabbade, inte sjukdomen.
Den palliativa vårdfilosofins hörnstenar:
1)Symtomkontroll
2)Teamarbete
3)Kommunikation/relation
4)Närståendestöd
Systemkontroll: Analys - Åtgärd – Utvärdering
Teamarbete: Var team medlem lägger sin pusselbit för helheten Vad är demens? Vad ger demenssjukdomen för grundsymtom? Den sjuke har svårt att förstå vad vi säger.. Viktigt att tänka på att somatisk sjukdom också kan ge förvirring. Fundera på hur reagerar du själv på stress, vi reagerar olika alla. Vad utlöser stress för den drabbade personen?
Teamarbete
*”En grupp människor med olika färdigheter som arbetar tillsammans under en utsedd ledare mot ett gemensamt mål”
*”Målet är identifierat, accepterat, förstått och omprövat av alla” Citat av Doyle
(Blir ej bra när informella ledare tar på sig ett ledarskap)
*1)Gemensam värdegrund
*2)Arbeta mot samma mål
*3)Klar och tydlig vårdfilosofi
*4)Kunskap och kompetens
*5)Respekt för varandra
Inget statiskt. Utnyttjar varandras kompetens. Allas kunskap är lika viktig. Ta tillvara varandras styrkor och man behöver inte göra samma saker. Öppet klimat där man vågar säga om något är svårt. Fråga ”Hur gör du?” Att delge sätt som är positivtför individen. En reflektionstund / Spegling borde vara schemalagd och ett team måste kunna ha utbytbara medlemmar.
Detta kännetecknar ett bra team:
*Har självförtroende
*Arbetsstolthet
*Yrkesidentitet
*Accepterar olikheter
*Hög kompetens
*Inget behov av syndabockar
*Humor och glädje
*Personligt ansvar
*Regler för uppträdande
VIKTIGT: PRATA MED PERSONERNA INTE OVANFÖR HUVUDET.
VI = Våra unika medmänniskor.
Det finns 150 000 diagnostiserade demenssjuka och med alla anhöriga finns det 700 000 drabbade. För de anhöriga är situationen tuff och svår . Inte ovanligt att de anhöriga drabbas av depression, de isolerar sig det sociala nätet förändras. Många svåra känslor …Marianne Winkvist har utarbetat ”SOS – syndromet” Anhöriga till demenssjuka, där det är vanligt med sorg oro och skuld, den förlorade samtalspartnern, känner sig ensamma i sin situation och bundenheten. MEN TILLÅTER OMGIVNINGEN DEM ATT SÖRJA FRÅN BÖRJAN TILL SLUT. Oroskänslor med också oro för att man själv ska drabbas när man själv är utmattad. Oro för ärftlighetsrisk, Hur länge ska jag orka ?Jag har ju lovat? Vem kan sköta min kvinna/man? Vad händer om jag själv blir sjuk? Vem ska ta beslutet när ens kära livskamrat ska flytta till ett boende ? Kan t o m bli ombytta roller, Oro för ekonomi. Anhöriga som skäms över sin insjuknade släkting. De behöver hjälp och stöttning i sin situation. De hamnar i en sorg – Ett mycket mycket långt sorgearbete. Johan Kullberg, psykiatriker beskriver hur en traumatisk kris normala förlopp fortskrider. Det stämmer även med demenssjukdomens, men skillnaden är att ett normalt sorgearbete tar ett år ungefär.
De olika fasena i sorgearbetet är:
Chockfas – Kaosartad, paralyserad. Kan inte ta in något
Reaktionsfas - Varför? Försvarsmekanismer, Förnekelse. Regression, Projiering
Bearbetningsfas - Vänder sig mot framtiden
Nyorienteringsfas
Man kan fastna i de tre första faserna och använda försvarsmekanismer.
Acceptera/Försonas med sjukdomen och att hitta en mening med livet samt att hitta en ny relation med den sjuke är viktigt och ett MÅL i sorgearbetet.
EN VIKTIG SAK ATT HA MED I BAGAGET ÄR: DET ÄR INTE VÅRAN SAK ATT DÖMA VARFÖR DET SER UT SOM DET GÖR RUNT EN PERSON…VI VET INGET OM ORSAKEN, TILL VARFÖR.
”Boendet är deras hem”
Mer undet länk: Demensutbildning och BPSD - Föreläsning med Eva Granvik
Ubildning: Demens ABC är Svenskt demenscentrums webbutbildning baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Vad du behöver veta innan du börjar utbildningen
Bakgrund: Barbro Beck-Friis var med och startade upp Silviahemmet. Utbildningsmöjligheter: I 5 år har Demensvård för undersköterskor 60 hp, grundnivå, uppdragsutbildning på halvfart funnits. 2008 kom vidareutbildning för sjuksköterskor 30 hp, avancerad nivå, uppdragsutbildning på halvfart. Under hösten 2011kommer även utbildningen finnas för läkare för att få kompetenta team. drottning Sylvia är aktiv och vill gärna veta vad som händer i Silviahemmet.
Palliativ vårdfilosofi (vård i livet slutskede)
Kan ej bota med lindra demenssjukdom genom bla gott stöd och bemötande och den palliativa vården är i många år framåt. En demenssjukdom fortskrider i ungefär 10-15 år. Att ge alla oavsett livsform så god livskvalitet som möjligt.
Viktigt att se hela människan, fysiska, psykiska och existentiella behov. Helhetssynen, viktig att lindra och ge livskvalitet är målet för den drabbade och anhöriga. Att få leva ett bra liv tills man dör. I detta har man kommit långt i kunnandet men inte ända fram. Vikten ligger i den ETISKA PLATTFORMEN ”människans” lika och unika värde oavsett sjukdom, ålder, kön, social och kulturell bakgrund. Rätt att få vara den man är med sin personliga sfär och integritet. Bekräfta den drabbades upplevelse av världen. Fånga självbestämmande och se det som en möjlighet. Vi måste anpassa oss efter den sjukes förutsättningar och behov. Bygga relationer som stärker och här är levnadshistorian viktig. Men är barnen de rätta att skriva den drabbades levandshisoria, vet de allt?Ta bort tillkortakommanden så de slipper känna av dem. TÄNK på att det finns alltid en logisk förklaring till hur de beter sig. Att be en dement komma ihåg är som att be en utan ben att resa sig och gå. Man kan likna fasen i sjukdomen som en glödlampa som glimmar till. En demenssjuk har alltid försämrad självkänsla. Medan en med Alkoholdemens (Korsakoffs) skryter och fabulerar, medan andra kan prata öppet, gömmer ting och döljer och kan vara misstänksamma. Kan säga NEJ för att man kanske inte förstår vad man ska göra. Stärka den exekutiva förmågan med hjälp på vägen. Bästa sättet att nå fram i kommunikation är att utnyttja ”långtidslagret” Episodiska minnet” från barn till gammal retirerar bakåt allt eftersom det fyllts på. Vi bär alla vår ryggsäck genom livet och det är viktigt att vara vaksam när de ledsna känslorna kommer fram, så de ej fastnar. Med reminisens trigga igång ett samtal kan vara ett bra sätt att minnas.
Viktigt att jobba preventivt, alltid ligga steget före. En demenssjuk tolkar kroppsspråket: mimiken, blickar, gester, kläder, beröring. 55 % står korppspråket för i vår kommunikation, rösten 40 % och orden bara 7 %. Viktigt att tänka på att kroppsspråket fördelar det känslomässiga och det är något vi måste lära mera om att arbeta med. Alltid jobba med ett leende på läpparna. När stadiet kommit, när ordförståelsen är borta – peka, visa och använda mindre ord. Det normala kroppsreviret är ca 50 cm, kommer någon där innanför reagerar vi - sticker eller försvinner om vi vill undvika. I ett sådant läge kan en kram ge aggressivitet. OM vi tänker oss VI som ett X 2000 så är en demente ett gammalt ånglok i den tid det tar att förstå och reagera. Färgen ”Röd” lägger en demenssjuk märke till längst, likaså kontraster. Djur är viktiga i demsnvården de är kravlösa, utan ord. Eva Götell ”Vårdarsång”, sång som bemötandekunskap. Att använda i arbetet är givande.
Lotta berättar om en kvinna som en dag sa ”Vem är jag?” tänk dig in i den tanken att ha tappat bort vem du är…
4 etiska grundprinciper:
*Att göra gott.
*Att inte skada
*Att respektera människans autonomi
*Att utöva rättvisa
Alltid den drabbade i mitten där man arbetar i team, där även anhöriga är en mycket viktig del. Stöttningen av dem är oerhört viktig och att försöka förstå deras sorg och hur den tar sig uttryck. Stor vikt lägges i god kommunikation med dessa. Att bygga relationer med den drabbade kan ta veckor ja t o m månader. Socialstyrelsen kom i våras med sina riktlinjer om hur en ” personal centrerad vård” ska bedrivas. Där de i första hand ska fokusera på den drabbade, inte sjukdomen.
Den palliativa vårdfilosofins hörnstenar:
1)Symtomkontroll
2)Teamarbete
3)Kommunikation/relation
4)Närståendestöd
Systemkontroll: Analys - Åtgärd – Utvärdering
Teamarbete: Var team medlem lägger sin pusselbit för helheten Vad är demens? Vad ger demenssjukdomen för grundsymtom? Den sjuke har svårt att förstå vad vi säger.. Viktigt att tänka på att somatisk sjukdom också kan ge förvirring. Fundera på hur reagerar du själv på stress, vi reagerar olika alla. Vad utlöser stress för den drabbade personen?
Teamarbete
*”En grupp människor med olika färdigheter som arbetar tillsammans under en utsedd ledare mot ett gemensamt mål”
*”Målet är identifierat, accepterat, förstått och omprövat av alla” Citat av Doyle
(Blir ej bra när informella ledare tar på sig ett ledarskap)
*1)Gemensam värdegrund
*2)Arbeta mot samma mål
*3)Klar och tydlig vårdfilosofi
*4)Kunskap och kompetens
*5)Respekt för varandra
Inget statiskt. Utnyttjar varandras kompetens. Allas kunskap är lika viktig. Ta tillvara varandras styrkor och man behöver inte göra samma saker. Öppet klimat där man vågar säga om något är svårt. Fråga ”Hur gör du?” Att delge sätt som är positivtför individen. En reflektionstund / Spegling borde vara schemalagd och ett team måste kunna ha utbytbara medlemmar.
Detta kännetecknar ett bra team:
*Har självförtroende
*Arbetsstolthet
*Yrkesidentitet
*Accepterar olikheter
*Hög kompetens
*Inget behov av syndabockar
*Humor och glädje
*Personligt ansvar
*Regler för uppträdande
VIKTIGT: PRATA MED PERSONERNA INTE OVANFÖR HUVUDET.
VI = Våra unika medmänniskor.
Det finns 150 000 diagnostiserade demenssjuka och med alla anhöriga finns det 700 000 drabbade. För de anhöriga är situationen tuff och svår . Inte ovanligt att de anhöriga drabbas av depression, de isolerar sig det sociala nätet förändras. Många svåra känslor …Marianne Winkvist har utarbetat ”SOS – syndromet” Anhöriga till demenssjuka, där det är vanligt med sorg oro och skuld, den förlorade samtalspartnern, känner sig ensamma i sin situation och bundenheten. MEN TILLÅTER OMGIVNINGEN DEM ATT SÖRJA FRÅN BÖRJAN TILL SLUT. Oroskänslor med också oro för att man själv ska drabbas när man själv är utmattad. Oro för ärftlighetsrisk, Hur länge ska jag orka ?Jag har ju lovat? Vem kan sköta min kvinna/man? Vad händer om jag själv blir sjuk? Vem ska ta beslutet när ens kära livskamrat ska flytta till ett boende ? Kan t o m bli ombytta roller, Oro för ekonomi. Anhöriga som skäms över sin insjuknade släkting. De behöver hjälp och stöttning i sin situation. De hamnar i en sorg – Ett mycket mycket långt sorgearbete. Johan Kullberg, psykiatriker beskriver hur en traumatisk kris normala förlopp fortskrider. Det stämmer även med demenssjukdomens, men skillnaden är att ett normalt sorgearbete tar ett år ungefär.
De olika fasena i sorgearbetet är:
Chockfas – Kaosartad, paralyserad. Kan inte ta in något
Reaktionsfas - Varför? Försvarsmekanismer, Förnekelse. Regression, Projiering
Bearbetningsfas - Vänder sig mot framtiden
Nyorienteringsfas
Man kan fastna i de tre första faserna och använda försvarsmekanismer.
Acceptera/Försonas med sjukdomen och att hitta en mening med livet samt att hitta en ny relation med den sjuke är viktigt och ett MÅL i sorgearbetet.
EN VIKTIG SAK ATT HA MED I BAGAGET ÄR: DET ÄR INTE VÅRAN SAK ATT DÖMA VARFÖR DET SER UT SOM DET GÖR RUNT EN PERSON…VI VET INGET OM ORSAKEN, TILL VARFÖR.
”Boendet är deras hem”
Mer undet länk: Demensutbildning och BPSD - Föreläsning med Eva Granvik
Ubildning: Demens ABC är Svenskt demenscentrums webbutbildning baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom Vad du behöver veta innan du börjar utbildningen
(Flyttad från gamla bloggen)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Publicerar inte rasistiska uttalanden och personangrepp.
Moderatgranskar allt före publicering.
Väl mött // Bettan