Stora torget Uppsala..det så kalllade busstorget
Västgötagången över Fyrisån som går genom Uppsala, inte långt från Laserkliniken, Stadsparken, Flustret och ACKIS
Stadsparken vid båtarna som tar den som vill ut till Skokloster.
Standsparken en stamlingspunkt för picknick och välmående inte långt ifrån Studenternas IP
Min promanadväg från Sävja och hem, 3,8 km, där jag jobbade förrut. Här, speciellt om kvällarna hör och ser jag planen landa och lyfta från Arlanda, jag bor på andra sidan vägen till höger. I dungen till höger finns Sävjaån som rinner förbi där jag bor med förgrening till Fyrisån. Längst bort i horisonten ser du Uppsala slott och Domkyrka. Härifrån går bussarna var tionde minut in till city och till höger har du Boländerna med IKEA, och fler kedjor, dit är det 2 km att gå. Ja i 6 måander har jag varit här i Uppsala nu, på min fördelsedag, om några dagar. Lärt mig enormt mycket om livet och framför allt om mig själv. Jag har jobbat oerhört mycket, lärt känna många trevliga människor här nere. Sett livet ur ett helt nytt persoektiv som inte varit möjligt om man bara går på i samma fotspår, på samma arbetsplats, bor kvar på samma ort och alltid rör sig i samma kretsar. Jag tog själv beslutet att vända blad i livet och ge det en ny chans och det är ett av det bästa jag gjort. Visst finns det saker jag ångrat i livet, framför allt de sista tio bortkastade åren, men det här ångrar jag inte. Jag vill ha ett levande liv, våga ta utmaningar och gå den väg som känns rätt och jag vet den leder vidare i livet mot nya äventyr. Av att få bo nära natur kontra nära storstad har jag lärt mig en hel del om mig själv. Jag har blivit mer klar över hur det känns bäst och jag är öppen för att det kan förändras. För mig är inte livet statiskt utan levande...var trivs du bäst...jag vet var jag trivs bäst idag...jag har fått tid att reflektera...jag har vandrat de här vägrana så gott som dagligen...gått där och tänkt...kännt efter och fått en insikt jag aldrig skulle få om jag inte vägade ta steget...och det helt själv....Stigar och promenadvägar förbi hagar med hästar och får...ja så nära växtlighet och gått genom tallskog som jag gillar..Men havet som jag är så farsinerad av finns inte här...men det är mitt mål...jag trivs bäst i den naturen....
Jag har stannat här vid ån, flera gånger från vinter till nu och tänkt och känt...tänk så bra jag har det egentligen...jag har allt jag önskar mig...jag har inga skulder...jag kan välja själv och jag kommer göra nya val...ja jag vet det....
Så våga du med, hur vill du ditt liv ska se ut, vad är viktigt för dig, du kan nå målet absolut att du kan. Precis som bilden kan grenarna hänga ivägen där utmed vattnet, men det går att ta sig igenom och öppningen finns ju, så hissa seglen och se var det bär hän....
Gått den här vägen idag med och kännt som Madicken "jag känner livet i mg"
Har du någonsin ångrat
Har du någonsin ångrat en orätt
och förlåtit ett fel som du gjort
kan du säga att felen du gjorde
ändå ledde till någonting stort...
Då har livet du levt varit värdigt
du har ångrat och känner dig hel
det finns ingen människa på jorden
som har levat ett liv utan fel
Så nu kan du med högburet huvud
vara lycklig och känna dig rik
och ditt liv det ska minnas av andra
föras vidare till kommande liv
En morgontanke med ord från vännen Uffe för en tid sedan på fb, så äkta och sanna.
Men vem är författaren???? Tacksam för tips.
Sovmorgon en välbehövlig sådan...vaknade nyss av telefonen...en i gårdagen ville be om ursäkt..förstår så väl...inte lätt när man sörger....En så fin egenskap att ha den känslan...men det finns inget att be om ursäkt för...
En skickade mig ett mail för en tid sedan också...och visst är det en fin egenskap att kunna känna när man gjort något fel....Finns inga som aldrig gör det...EN FIN EGENSKAP ATT VARA RÄDD OM, att kunna be ur botten av sitt hjärta om ett ärligt menat förlåt....Personligen känner jag att det är jätteviktigt att alltid göra det.....det är så lätt att vi människor tolkar varandra fel...ett ansvar vi har mot våra medmänniskor....att de förstått oss rätt och att vi är säkra på att vi förstått dem....
Don Henley - The Heart Of The Matter
