Idag hände detta, ovan i bild, en allt för lång lastbil med släp, var på väg Fjällvägen upp mot fjället, men var för lång och stannade utanför fönstret där jag jobbar, det blev för trångt. Det har ju hänt förrut också att en timmerbil kommit från fjället och åkt in i det gröna husets gavel, men det var några år sedan.
Dagen började mycket bra med ett mycket intressant mail...ler...jag nästan kom av mig när jag skulle iväg och höll på att bli försenad, så intressant var det :)) Nu fick jag något mer att lära och fördjupa mig i..ler... Ja det kommer kanske mer om det vad det lider....:)
Klädde mig snabbt och gick de 1,7 km till resecentrum. Väl framme vid bussen körde busschaffissen in i gate tidigare än vanligt och jag fick kliva på. Det pendlar något i pris från 28,89 kr och uppåt, beronede på hur ofta man åker.En trevlig morgon med en glad människa...Framme på jobbet och började med morgonsysslorna, så kom en kollega in lite tidigare och vi kom att prata om positiva förändringar och utveckling och hur vi ser på det. Ja där finns det så mycket inspirerande kunskap att utveckla vidare...man riktigt känner hur man blir lyft och får kraft av de tankarna. Pratade med min chef idag också om min date med arbetsgivaren i Uppsala nästa vecka och hur lagstiftningen är beträffande hurvida man har rättighet att gå med betalning...vi får se hur kommunen där jag jobbar ställer sig till det.
I går kom jag på att mammas sambos spark som jag graverade för många år sedan, behövde inte mamma längre och OM inte brorsan skulle ta den så skulle vi få ta den till träffpunkten. Frågade en av "mina/våra" taxihaffisar om han hade en körning till hemstanden om han isf kunde hämta den hos mamma...ja men det är väl inget problem att hjälpa till med det tyckte han...jo han är för kul...den där...jargongen är högt i tak, här ska man inte var finkänslig utan kunna ta det...ler...Så vi får ser hur det blir...Ska verkligen understrykas ännu en gång hur fantastiska de är, hur fina de är alla mot våra äldre här i vår del av landet. Det blir kanske så när man lever ochh verkar i de bygd där alla känner alla.
Var till optikern i går igen också och kollade om allt var som det skulle med linserna och det var det, helt perfekt. Jag fick ju hämtat dem den 2 januari, men de var lite kladdiga av den transportvätska de legat i, så hon ville se dem igen och effekten av den ändrade styrkan.
Min anhörig är hemma igen också och mår riktigt bra., så glad för det. Det positiva har kommit tillbaka, härligt, ja tom pratade om att försöka ut och träffa lite folk. Ja absolut sa jag, ta kontakt med PRO, de har ju så mycket kul för sig och du som är en sådan social människa och jobbat med människor och trivts i samvaro,,,jjjjaaa gör det...
Tittade i kväll på "Mot alla odds" blev så gripen, och tårar... känner där i djupet av mitt hjärta, vad fantastiskt, vilken drivkraft även trots ett funktionshinder. Att tillsammans med vilja nå ett mål som de gör. Citat från programmets sida:
Mot alla odds är realityserien där tio personer med olika funktionsnedsättningar ger sig ut på sitt livs äventyr. Tillsammans ska de under 24 dagar ta sig 150 mil från Viktoriafallen i Zambia till Skelettkusten i Namibia.Utmaningen består av svårforcerad terräng, extrema väderförhållanden och faror i form av vilda djur, vätskebrist och utmattning" // slut citat
Website: Ögrens Optik
Historien om mina ögon
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Publicerar inte rasistiska uttalanden och personangrepp.
Moderatgranskar allt före publicering.
Väl mött // Bettan