...du sa ofta...Bettan du är som min syster...pappa brukar säga vi är så lika du och jag...ja tänk så fort det plöstsligt händer, i natt släcktes livslågan ut...nu är även du på andra sidan...och jag minns alla gånger du sa...Bettan hur ska vi göra den gången våra föräldrar inte längre klarar sig...ja många gånger skämtade vi om det..din älskade pappa gick före...och det blev så svårt för dig..pratade med dig för några veckor sedan, det fanns inte samma glädje längre.....51 år alderles för tidigt men det finns en tid för oss alla....ett ljus brinner i mitt hem i kväll...ibland gnistrar lågan coh fladdrar...där mere i ljuslyktan..för en del betyder det något för andra ingeting.....
Var rädd om er och varandra medan ni har varandra....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Publicerar inte rasistiska uttalanden och personangrepp.
Moderatgranskar allt före publicering.
Väl mött // Bettan