onsdag 7 oktober 2026

Misstänkt koppling mrllan herpesvirus och ökad risk för demens

 kan herpes typ 2 trigga alzheimer

Ja, forskning visar en misstänkt koppling mellan herpesvirus och ökad risk för demens, men det är främst herpes simplex-virus typ 1 (HSV-1) – det vanliga munsårsviruset – som har kopplats samman med Alzheimers sjukdom.
När det gäller herpes typ 2 (HSV-2), det genitala herpesviruset, är kopplingen till alzheimer mindre studerad och evidensen är mer begränsad och osäker, även om viss framväxande forskning tittar på om även andra herpesvirus kan påverka risken för demens. 
Vad säger forskningen?
  • Herpes typ 1 (munsårsvirus): Flera svenska studier (bland annat från Uppsala universitet och Umeå universitet) har visat att en infektion med HSV-1 kan fördubbla risken att utveckla demens eller alzheimer. 
  • Mekanism: Forskare tror att när immunförsvaret åldras kan viruset lättare nå hjärnan. Där kan det stimulera bildandet av de skadliga proteiner (som beta-amyloid och tau) somkännetecknar Alzheimers sjukdom. 
  • Herpes typ 2: Det finns ännu inte lika starka eller tydliga bevis för att HSV-2 i samma utsträckning driver utvecklingen av alzheimer, men eftersom det tillhör samma virusfamilj och också kan vara latent i nervsystemet pågår det vidare studier. 
Om du vill, kan jag berätta mer om:
  • Hur forskare testar antiviral medicin mot alzheimer
  • Skillnaderna mellan typ 1 och typ 2
Låt mig veta vad du är mest nyfiken på.

torsdag 1 oktober 2026

FRÅGAR AI ?många sjukdomar vid vilken ålder är inte vården lika tillgänglig ?

 FRÅGAR AI ?många sjukdomar vid vilken ålder är inte vården lika tillgänglig ?

SVAR CITAT 

Vården tenderar att bli mindre tillgänglig och mindre jämlik främst för äldre personer, särskilt från 65–70 års ålder och uppåt, samt för unga vuxna i åldern 18–25 år vid övergången från barn- till vuxensjukvård.

Trots att svensk hälso- och sjukvård enligt lag ska ges på lika villkor, visar rapporter och studier att ålder i praktiken påverkar tillgängligheten och kvaliteten på vården på flera sätt. 

1. Äldre och multisjuka (65+ och särskilt 80+)

Detta är den grupp som drabbas hårdast av bristande tillgänglighet och ojämlik vård. Det beror främst på: 

Strukturell åldersdiskriminering: Patientorganisationer som Riksförbundet HjärtLung påpekar att äldre med kroniska hjärt-, kärl- och lungsjukdomar ofta nekas eller inte erbjuds samma avancerade behandlingar, rehabilitering eller uppföljning som yngre patienter. 

Multisjuklighet: Ju äldre man blir, desto vanligare är det att drabbas av flera sjukdomar samtidigt (multisjuklighet). Vården är ofta organiserad i stuprör utifrån specifika diagnoser, vilket gör det svårt för äldre som behöver en samordnad helhetssyn. 

Dolda åldersgränser: Inom vissa områden, till exempel specialistvård för cancersjukdomar eller avancerade kirurgiska ingrepp, har det historiskt funnits (och finns ibland fortfarande) informella eller svagt underbyggda åldersgränser. 

2. Unga vuxna (18–25 år) – det så kallade "glappet"

När ungdomar fyller 18 år upphör tillgången till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) och barnmedicinska mottagningar. Denna övergång skapar ofta ett kritiskt glapp i tillgängligheten för personer med:

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som adhd och autism.

Långvariga och komplexa sjukdomar (t.ex. diabetes eller medfödda hjärtfel).

Psykisk ohälsa, där steget till vuxenpsykiatrin eller primärvården har höga trösklar och långa väntetider. 

Sammanfattning av drabbade områden

ÅldersgruppSjukdomsområden med sämre tillgänglighetHuvudsaklig orsakÄldre (65–80+ år)Hjärt-kärlsjukdomar, lungsjukdomar (KOL), cancer, demens, multisjuklighet.Sämre uppföljning, minskad tillgång till specialistrehabilitering och bristande samordning.Unga vuxna (18–25 år)Psykisk ohälsa, NPF, kroniska barnsjukdomar."Glappet" vid övergången från barn- till vuxensjukvård där patienten förväntas söka vård helt självständigt.

Vill du veta mer om hur vårdgarantin fungerar i din region eller söker du information om en specifik sjukdom och dess åldersrelaterade riktlinjer?

Riksförbundet – HjärtLung

Riksförbundet: Ålder ska inte avgöra vård – HjärtLung

8 sep. 2026 — Många äldre med hjärt-, kärl- och lungsjukdomar upplever att deras ålder påverkar vilken vård, behandling och uppföljning de erbjuds.

Folkhälsomyndigheten

En jämlik och hälsofrämjande hälso och sjukvård

Jämlik vård innebär att hälso och sjukvård ska erbju das och ges på lika villkor till alla oavsett till exempel bostadsort, ålder, kön, funktionsnedsättning, ..

Statens medicinsk-etiska råd

Smers etiksamtal i Almedalen: Åldersgränser inom hälso

4 juli 2018 — Inom hälso- och sjukvården fanns det åldersgränser med svag evidens, t.ex. för behandling av blodcancer. Smer har därefter haft synpunkter på ...

Läkartidningen

Ökat antal multisjuka ställer krav på sjukvården - Läkartidningen

Redan nu kan vi se en kraftig ökning av antalet personer äldre än 85–90 år, och inom en dryg tioårsperiod kommer den stora gruppen 40-talister att bli 80+. I ..

Kunskapsguiden

Om multisjuklighet - Kunskapsguiden

1 juli 2026 — Multisjuklighet kan för den enskilde innebära sårbarhet och beroende av andra. Det är vanligt att äldre personer har flera sjukdomar samtidigt och risken för mu...

Svenska Dagbladet

Svenska Läkaresällskapet: Vården av äldre måste bli bättre

7 apr. 2024 — DEBATT. Svenska Läkaresällskapet: Det finns lösningar på några av grundproblemen.


onsdag 30 september 2026

Bra läkarbesök på min VC idag

 Varit till min vc läkare idag...

Artros hela kroppen därav även värk arm....

Aktinisk keratos - förstadium hudcancer igen, Folak salva. Nu 4 gången sedan 2020, 1 st 20, i blogg, 2 st 2025.

Remiss till privat hjärtläkare nu...hon tror kronisk perikardit - är av covid. Då jag önskat man följer mig.

Ny spiometri hos vc i nov.....får testa ny inhalation.

Bltr nu ligger bra med medicin

Forts med B12 medicin och järnmedicin.

Aforbe byttes mot Symbicort.

Äntligen händer något 🌿🌸

Aktinidk keratos - Internetmedicin 

"AK är mycket tidiga förstadier till skivepitelcancer (SCC), en malign hudtumör som uppstår ur de keratiniserande cellerna (keratinocyterna) i epidermis eller hudadnexen. På grund av risken för att AK övergår i SCC är behandling ofta men inte alltid rekommenderad."//..mer i länk ovan....

Uppdateras

torsdag 24 september 2026

Klinisk neurofysiologiska mottagningen, EMG 2

Klinisk neurofysiologiska mottagningen, EMG 2

Fått kallelse till ovan 16/10 kl 13.15.

Bokningen gäller
Undersökning
Mottagning
Klinisk neurofysiologiska mottagningen
Bokad till
EMG 2, .

Mer om vad som väntar kommer i brev.


KLINISK NEUROFYSIOLOGOSKA MOTTAGNINGEN - AKADEMISKA 

EMG - 1177

AI svar " Vilka tillstånd och sjukdomar kan ses?

  • Muskelsjukdomar (myopatier): Olika former av muskelsjukdomar som ger inflammation eller svaghet direkt i muskelvävnaden.
  • Motorneuronsjukdomar: Exempelvis ALS (amyotrofisk lateralskleros), där nervcellerna som styr musklerna bryts ned.
  • Nervskador och klämda nerver (mononeuropati): Nervinklämningar som karpaltunnelsyndrom ( i handleden) eller problem med ulnarisnerven vid armbågen.
  • Nervrots- och plexusskador: Skador som kan komma från till exempel diskbråck i nacke eller ländrygg som trycker på nervrötter.
  • Polyneuropati: Utbredd skada på de periferiska nerverna, ofta kopplad till tillstånd som diabetes

  • 🌿🌿🌿🌿🌿🌿🌿
  • EMG (elektromyografi) är en medicinsk undersökningsmetod som mäter den elektriska aktiviteten i kroppens muskler och nerver, snarare än en specifik diagnos eller en enskild sjukdom. 
    Om du har sett beteckningen "EMG 2" i en remiss, ett journalutdrag eller ett testresultat, kan det betyda två olika saker beroende på sammanhanget:
    1. Undersökning av ett specifikt antal muskler: Det är vanligt att siffran helt enkelt indikerar hur många muskler eller områden som har undersökts eller ska undersökas (till exempel "EMG av 2 muskler"). 
    2. Dystrofia myotonika typ 2 (DM2): Om det rör sig om en specifik diagnos där EMG används som ett viktigt verktyg, kan det syfta på Dystrofia myotonika typ 2. Detta är en ärftlig muskelsjukdom där ett EMG visar ett mycket typiskt mönster (så kallade myotona urladdningar) när nålen sticks in i muskeln. 
    Vad upptäcker man generellt med EMG?
    Läkare använder elektromyografi (EMG) för att utreda och diagnostisera ett brett spektrum av neuromuskulära sjukdomar: 
    • Sjukdomar i motornerverna: Exempelvis Amyotrofisk lateral skleros (ALS) eller spinal muskelatrofi. 
    • Muskelsjukdomar (myopatier): Tillstånd som påverkar själva muskelvävnaden, såsom muskeldystrofier (däribland DM2) eller inflammationer i muskler (myosit). 
    • Nervskador och klämda nerver: Exempelvis karpaltunnelsyndrom, diskbråck som trycker på en nervrot (radikulopati) eller skador i nervflätor (plexusskador). 
    • Generell nervpåverkan (polyneuropati): Skador på de perifera nerverna som ofta börjar i fötter eller händer. 

Elektroneurografi och elektromyografi (EMG) - INTERNETMEDICIN

Uppdateras...

lördag 19 september 2026

Raynauds fenomen

 





RAYNUADS FENOMEN ELLER SYNDROM

Raynauds fenomen har jag haft sedan jag var barn. Det kommer och går och idag på höstmarknaden i Östhammar kom den igenkända känslan, som stickningar  värk..fingrarna börjar bli blå....denna cång inte övergick i vitt....

Får då värma händerna så blir det ok igen.

torsdag 17 september 2026

ABI INDEX idag

 Besök för ABI index idag....såååå skönt att även det är bra. Cirulation fungerar bra.

ABI - INDEX MÄTNING HÄR

ABI - INDEX - DISTRIKTSLÄKARE.COM


Allmänna uppgifter

Vårdkontaktorsak
ABI-index
Kontaktplats
Vårdcentral
ID-kontroll
Utförd mot giltig ID-handling

Status

Hjärta/cirkulation
Blodtryck
Systoliskt
130 mm[Hg]
Diastoliskt
80 mm[Hg]
Position
Liggande
Information om mätställe
Mätt bilateralt.
Kärl
Ankeltryck höger
160 mmHg
Ankeltryck vänster
150 mmHg
ABI höger
1.1 Enheter:
ABI vänster
1.2 Enheter:

Åtgärder

Observation/övervakning
Tydliga perifera pulsar och varm perifert.