Så...Ögonen .YES....©

Efter mycket hit och dit så löste det sig med tips från en vän i Umeå än en gång tack Anita....Ska till Koskelas ögonklinik i Umeå, när jag ska till ♥  i mitten på september. De var så trevliga och gick så bra att få en tid, 300 kr kostar det. På eftermiddagen samma dag ska jag också till Övik och träffa min optiker, Lillemor på Ögrens Optik som jag har väldigt stort förtroende för. Så noga med allt och försöker verkligen hjälpa mig på det bästa sätt. Åhhhhh vad skönt allt ordnade sig till slut. Här i Uppsala har de inte kunnat ge mig en tid hos läkare och som ni sett som följt bloggen har synen försämrats till 0,1, dvs nästan  blind på mitt vänstra öga. Men vågar ännu inte tro på 0,5 på mitt högra som legat på 3 fel på 0,4. En sorg för mig så klart att ögonen sviker mig...som inte syns utanpå... Men vi får se vad de säger och jag ska naturligtvis kolla upp det här med patientförsäkringen också som en vän tipsat mig om. Ska tilläggas att både NUS och Öviks sjukhus har varit tillmötesgående och informativa.
Gjorde en miss i min trötthet efter mycket jobb under lång tid. Så i lördags, efter ett pass 7-21, droppade jag det högra ögats deoppar Xalatan i det vänstra ögat som ska ha Ganfort..oj..tog den rätta droppen efter en stund...inte bra. Som sagt, det ger mig ett budskap...hmmm...
En sak är iallafall säker...jag tänker inte riskera att bli blind bara pga Uppsala...jag är en fighter har alltid varit, en överlevare...allt som inte dödar det härdar säger man...och...
"Problem är till för att lösas inte till för att betraktas" // citat jag själv..
Citerar min goa vän Carina på fb "skönt att du kommer iväg och kollar upp, hur det än blir så grejar du det Bettan :) du är som urmodern, superstark :) (även hon får lessna och vara liten och svag) Kramar till dig :)
Sä var rädd om er och varandra....medan ni har varandra...
Ska i efterhand tilläggas att Koskelas kunde inget göra det ar för komplicerat och att jag fått en tid på Ögon i Uppsala den 17 Oktober.
Mer om mina gröna i bloggen:
Hisstorien om mina ögon 
Mina gröna...

Trångt...och positivt...©.

Idag hände detta, ovan i bild, en allt för lång lastbil med släp, var på väg Fjällvägen upp mot fjället, men var för lång och stannade utanför fönstret där jag jobbar, det blev för trångt. Det har ju hänt förrut också att en timmerbil kommit från fjället och åkt in i det gröna husets gavel, men det var några år sedan.

Dagen började mycket bra med ett mycket intressant mail...ler...jag nästan kom av mig när jag skulle iväg och höll på att bli försenad, så intressant var det :)) Nu fick jag något mer att lära och fördjupa mig i..ler... Ja det kommer kanske mer om det vad det lider....:)

Klädde mig snabbt och gick de 1,7 km till resecentrum. Väl framme vid bussen körde busschaffissen in i gate tidigare än vanligt och jag fick kliva på. Det pendlar något i pris från 28,89 kr och uppåt, beronede på hur ofta man åker.

En trevlig morgon med en glad människa...Framme på jobbet och började med morgonsysslorna, så kom en kollega in lite tidigare och vi kom att prata om positiva förändringar och utveckling och hur vi ser på det. Ja där finns det så mycket inspirerande kunskap att utveckla vidare...man riktigt känner hur man blir lyft och får kraft av de tankarna. Pratade med min chef idag också om min date med arbetsgivaren i Uppsala nästa vecka och hur lagstiftningen  är beträffande hurvida man har rättighet att gå med betalning...vi får se hur kommunen där jag jobbar ställer sig till det.

I går kom jag på att mammas sambos spark som jag graverade för många år sedan, behövde inte mamma längre och OM inte brorsan skulle ta den så skulle vi få ta den till träffpunkten. Frågade en av "mina/våra"  taxihaffisar om han hade en körning till hemstanden om han isf kunde hämta den hos mamma...ja men det är väl inget problem att hjälpa till med det tyckte han...jo han är för kul...den där...jargongen är högt i tak, här ska man inte var finkänslig utan kunna ta det...ler...Så vi får ser hur det blir...Ska verkligen understrykas ännu en gång hur fantastiska de är, hur fina de är alla mot våra äldre här i vår del av landet. Det blir kanske så när man lever ochh verkar i de bygd där alla känner alla.

Var till optikern i går igen också och kollade om allt var som det skulle med linserna och det var det, helt perfekt. Jag fick ju hämtat dem den 2 januari, men de var lite kladdiga av den transportvätska de legat i, så hon ville se dem igen och effekten av den ändrade styrkan.

Min anhörig är hemma igen också och mår riktigt bra., så glad för det.  Det positiva har kommit tillbaka, härligt, ja tom pratade om att försöka ut och träffa lite folk. Ja absolut sa jag, ta kontakt med PRO, de har ju så mycket kul för sig och du som är en sådan social människa och jobbat med människor och trivts i samvaro,,,jjjjaaa gör det...

Tittade i kväll på "Mot alla odds" blev så gripen, och tårar... känner där i djupet av mitt hjärta, vad fantastiskt, vilken drivkraft även trots ett funktionshinder. Att tillsammans med vilja nå ett mål som de gör. Citat från programmets sida:

"De ska bevisa att ingenting är omöjligt

Mot alla odds är realityserien där tio personer med olika funktionsnedsättningar ger sig ut på sitt livs äventyr. Tillsammans ska de under 24 dagar ta sig 150 mil från Viktoriafallen i Zambia till Skelettkusten i Namibia.
 Utmaningen består av svårforcerad terräng, extrema väderförhållanden och faror i form av vilda djur, vätskebrist och utmattning" // slut citat
Website: Ögrens Optik
Historien om mina ögon

Linser och yrsel…©

I går fick jag nya linser igen och jag får behålla landstingsbidraget. Dessa stabila linser har jag bytt var 8 månad förut men nu får man bidrag bara en gång per år så nu gör vi så i stället, sedan förra året. Det enda är att jag får betala undersökningen som man går till doktorn. Aj nu glömde jag fråga min optiker idag när hon ringde för att göra en liten extrakoll, de var så kladdiga av de vätskor de legat i och vi skulle testa dem igen, så nu har jag fått en ny tid....ja frågat om det går på mitt högkostnadsskydd. Var meningen i dag efter jobbet men bussen var 20 minuter försenad, så jag fickavboka allt.

I går blev jag så yr efter våra gäster åkt hem på jobbet, vid 14 tiden. Det var som att åka karusell, jag fick t.o.m. må dåligt. En kollega körde mig i det ösande regnet till resecentrum vid jobbet och det gick bara runt. En kvinna som jobbar i köket varifrån vi tar maten till träffpunkten skulle också åka buss och jag bad henne se till att jag kom av bussen. Det var så obehagligt och då det finns disposition för stroke i släkten blev jag lite orolig. Jag har ju också själv drabbats av två blodproppar, varav en djup ventrombos,så jag blev lite fundersam, man vet ju aldrig. Men det AKUT TEST tydde inte på det. Tänkte jag måste meddela någon. Försökte ringa barnens pappa flera gånger, för han brukar kunna hjälpa mig när det är något. Men det visade sig sedan att han själv låg sjuk och nästan inte varit ur sängen på flera dagar. Nåväl så kom jag till min hemstad och tog genaste vägen till min optiker på Ögrens optik, Vi provade in de nya linserna och det började kännas allt bättre i mitt huvud. Jag vinglade hem, jo jag gjorde faktiskt det, men då jag sedan var hemma kändes det lite bättre. Flera nära ringde och undrade hur det var, jo då bättre. Har känts relativt bra idag men inte hundra. Tydligen går det en förkylning som ger yrsel, men jag känner mig inte förkyld. Har ju lågt blodtryck, så kanske det var något sådant.

Om allt går enligt planerna byter vi saker med varandra i morgon inför kursuppgiften.
Sedan har jag och en kompis beslutat att gå ut på trettondagsafton…om detta inte är början till förkylning....mer kommer om detta.
För övrigt känner jag att livet är positivt och ser fram emot detta år. 2011, det värsta året i mitt liv ligger nu till handlingarna, så det kan bara bli bättre...ler......

Kom et fruktanskvärt regn över oss i Höga Kusten i förrgår, kallt i går och ja nu regn igen...men vi är ju på väg mot våren....härligt....
GLAD, ja,  fick ett mail i kväll från en trevlig person jag träffat på kryssning några gånger...åhh vad kul att höra från honom...ler...

Historien om mina ögon, skriven i samråd med mina föräldrar.