Postcovid året 2023

 TG/trigger varming.

⭐️

🌟

Post covid 2023 går mot sitt slut...

⭐️

🌟

⭐️

🌟

⭐️

Ett svårt år...med sorg i hjärtat...

Jag föll på is och slog huvudet i januari vid promenad...trycket började gå upp i vänster öga till 30, med inop lins v öga från 2019, började linsen tilta mer bakåt och skymde synen..blev remitterad av min ögonläkare på Memira till Ackis, 2 stora operationer gjordes, i juni och i augusti. Det blev den 11 och 12 ögonoperationen i livet, men synen trots en mer komplicerad ögonoperation båda på 1.5 h vardera, så blev bara synen vänster 0.08 och höger som även blivit sämre 0.3 ( enstaka 0.4)..Jag fick en orienteringskäpp i juni. Då efter 11 op såg jag ingenting vänster...och det hände jag gick på folk på den sidan.

Jag äter ju blodtunnande livet ut efter proppar av covid i nov 20, och efter ett litet ingrepp i mars, rasade jag ihop hemma av att jag tappade så mycket blod. Utan Ove❤️ hemma, hade jag kanske inte levat idag.

Han ringde 112. Ambulansen hade 1.5 mil att köra, jag kom och gick I medvetande, och tror jag var på väg lämna...tyckte mig höra mina på andra sidan...men kom tillbaka och hör de 2 från ambulansen inte kunna mäta blodtrycket. Jag hör Ove❤️ säga han hämtar vår elektroniska, den gav heller inget blodtryck..Jag säger jag är här....de tar mig då till båren, jag försvinner igen, kommer tillbaka, jag kräks..och på med syrgas...prio 1:a till Ackis i Uppsala i 8 mil..

Väl där skäller ssk på ambulans, inget EKG är satt..de tar venöst blodgas 18% bara, efter 8 mil med syrgas. Det är då mitt i natten. Ove kör efter ambulansen med bilen, med mina saker..men får inte komma in bara lämna mina saker  titta till mig och vända åter hem... Även de uppmärksammar min låga syresättning...hör när jag kommer och går i medvetande hur de som sitter hos mig och övervakar pratar om det...informerar dem om postcovid, och hur lågt det brukar ligga 88-92%, och att så här har det varit sedan mars 20.. 2 påsar blod..och får stanna 1 dygn..

Sedan dess åker blodtrycket än mer upp i vila, vc bryr sig inte om det, så. kontaktar en specialistläkargrupp på sensommaren då jag har återkommande skenande bltr, puls, blir mer slut, och skriver en egen remiss. Info om att kardiologen avslutade mig vår 21 efter de sett jag hade 23 mm perikadvätska i hjärtsäcken. De ser åxå att det ligger så illa till bakom hjärtat att det går inte tappa, får jag i brev. Jag önskar få gå på kontroller men nej, de hänvisar vc....det bedömts läser jag i journal i jan 22, efter ambulans, kronisk perikardit.

Så ser de när de tittar på mig på spec läkarmottagning att 21 mm vätska finns kvar efter 2.5 år sedan de gjorde ultraljudet, och nu inte bara bakom hjärtat.

I mars, den 14/3 är det 4 år sedan jag blev så sjuk, och inte bara jag utan flera kollegor...

Jag vet ju att fylls perikadvätskan för mycket stannar hjärtat.. Jag får åxå veta, det kan tyda på cancer, jag ska inte skrämma dig sa specialisten... men vet ju i utredningarna efter dvt jan 21 togs 4 cancermarkörer som var UA.

Får åxå veta efter de tagit del av mina hjärt och kärlsjuka avlidna föräldrars journaler att jag har inget de hade, mer än den ärftliga koagulationsrubbningen. Jag får åxå veta att inte bra för hjärtat att jobba så, och att troliga tempen som kommer och går är från inflamationen I hjärtsäcken...de har även gjort nytt EKG och arbetsprov...

Buden är olika hur mycket jag vågar anstränga mig, men jag får inte jobba.

De kan inte se journaler från regionen så jag hämtar ut det de kan behöva...och att min lungläkare som utrett mig ser samband med pulsen jag vaknar av i örat på nätterna som jag hör 24/7 som är högre nattetid, som ger  ökad slembildning i lungorna...

Pulsen/ tinnitus är åxå färdigutredd, nu. En 6 månaders kbt att leva med, pulsen i örat dygnet runt, och som lungor även det utrett, så finns inget mer att göra..mer än slemmobiliseringsövningar 2 ggr/dag och olika inhalationer och olika slemlösande..

Jag vet åxå  får jag tryck över bröstet måste jag åka in direkt...då vätskan kan fyllas på i hjärtsäcken, och hjärtat kan stanna...

Det har varit ett tufft år...I att acceptera..Att synen blev sämre är åxå en sorg...

Jag vill så mycket, vill bli frisk, få tillbaka mitt liv, men vet ju, så här blir det..och I bättre dagar glömmer jag hur det är i sämre, och då kommer ofta bakslag jag får vila mycket...

Det är med sorg i hjärtat när människor inte förstår, hur covid på jobbet förstörde mitt liv.....

Det finns en del mycket positivt åxå..som till vissa delar är klart...

Det känns bra att vi flyttade tillbaka till Uppsala, närmare sjukvård. Jag blev så rädd när jag rasade ihop.....

Viktigt för mig, att undvika smitta/förkylning som riskgrupp....

Specialisten på vaccinationsenheten sa, det är farligare för dig få covid en 3 gång än ta 6 sprutan....och jag har inte kännt av vaccinet alls...han sa åxå då efter läst mina journaler innan vaccinet att du har fått vätskan i hjärtsäcken av covid.

På specialist läkarmottagning sas att normalt går vätskan bort ur hjärtsäcken när virus försvinner, men inte på mig....

Det märks tydligt jag inte har samna ork längre...

Men....

Jag har positivt som förhoppningsvis går min väg nästa år....

Jag har det jag skulle vilja göra framåt...en dag i taget..... väljer hålla mig fast vid det positiva... vet de som fått testa ny medicin...Kanske kan de se att det kan hjälpa mig när det är klart....

Hoppas 2024 för med sig mycket gott och positivt ...ÄVEN FÖR DIG SOM LÄST ÄNDA HIT...❤️❤️❤️

och ....

MÅTTE DET BLI FRED I VÄRLDEN 2024...