2 veckor efter op av lins in i h öga

Det har nu gått 2 veckor efter operationen av lins in i höger öga och op av skadan på iris sedan operationen på 70 talet.
10 operationer har mina gröna nu genomgått.
Det känns bra, ingen värk. Dropparna Isotopo Maxidex ska jag fortsätta med i 3 veckor fram till den 27/2-20. Tar dem exakt på klockslaget då mobilen ringer × 3.
Är rörlig enligt den ordination jag fått, prommenerar och lever som vanligt. Följer föreskrifterna om att inte bära mer än 5 kg så Ove hjälper mig bära det mesta.
Det går bra att läsa även liten text, men det jag märker är att mitt v öga jag ser sämre på stör det högra. Drt innebär att jag upplever jag inte ser så tydligt. Ögonfransarna är så långa också efter alla år av ögondroppar att de lägger sig för synfältet på h öga. Får inte måla fransarna ännu men har försökt att kamma dem med en gammal maskaraborste jag rengjort för att få upp drm från synfältet.
Svårt att säga ännu hur synen blir.  Linserna i ögonen är för långt håll seende och jag tror möjligen jag skulle behöva sitta längre ifrån Tv:n för att läsa klart. Vi får se hur det blir när det väl läkt. Kan även vara brytningsfelet som inte går få in i linserna och som troligt kommer behöva korrigeras sedan.
Ännu kan jag känna då jag ska lägga mig för kvällen att...jag ska ju plocka ut kontaktlinserna men att jag i samma sekund vet att jag har ju inga längre. Ett invant beteende jag levat med i hela mitt vuxna liv tar tid att vänja sig av med. Att ha full syn och gå och lägga sig när jag i hela mitt liv sett knappt något är nu något helt nytt.
Ögat är inte lika rött längre, blåmärken efter bedövningen nästan borta och ögat är på väg att inte vara lika påverkat och mindre som det var efter operationen. Se tidigare inlägg i bloggen.
Känns jättepositivt och är så nöjd.
Varit väldigt trött. Sover länge ofta till efter 10, något som defensivt inte jag som morgonpigg gjort förrut. Njuter så av vila, lugn och ta dagen som den kommer.
Jag ser verkligen fram emot dagen jag kan gå i pension.....det har varit alderles för mycket stress i livet...