En fridefull jul men är det så för alla…©

Barn borde få ha en fridfull jul, en jul med alla sina nära och kära nära sig, får alla barn det, nej. Som vi alla vet hamnar många barn i en rävsax mellan sina föräldrar. De blir till slagträn i vuxnas konflikter. Deras eget hat och bitterhet och skit de förmedlar till sina barn skadar de oskyldiga barnen. Barn de så gärna ville ha en gång, med den mannen, borde du inte ha tänkt dig för innan är min tanke. Du som känner igen dig, du älskade ju den mannen, ville ha barnet med honom, varför skadar du då dina egna barn, är min tanke. För jag vill påstå att det i de flesta fall är kvinnor som utövar PAS. Det finns män också, jo jag vet ett fall, men de fall jag känner till och som vi sedan skönjer konsekvenserna av i psykiatrin med sina identitetsproblem, hittar du grunden till i uppväxten. De lär sig förneka halva sin identitet. De dessa föräldrar inte förstår är att de skadar sina barn för livet. Många barn i denna jul får inte träffa sin älskade förälder som de lärt sig ha negativa åsikter och tankar om, de hamnar i konflikt med sig själv. Jag ställer mig frågan ska dessa människor få ha vårdnad om sina barn över huvudtaget. En fortsatt ring på vattnet för dessa stackars barn är att deras far eller mor föräldrar få de heller inte ha en naturlig kontakt med, ej heller sina kusiner och andra nära på den avstängde förälderns sida. Det dessa barn får höra är att din pappa/mamma skiter i dig och barnet blir hatisk, känner sig sviken av den förälder som till slut ger upp, de orkar inte bråka längre med den egoistiska föräldern som enbart tänker på sig själv. Jo då jag har stött på denna problematik från åskådarhåll under åren. Bara att hamna i ställning att måsta dra in de sociala myndigheterna och inte kunna verka för barnens rätta är ett varningstecken. Jag och mina barns pappa är vänner än i dag och har aldrig haft med de att göra. I mina/våra ögon är det ett misslyckande av sig själv som person, att inte ha förmåga att på ett vuxet sätt tillsammans för barnens bästa, verka för en god barndom och ge möjlighet till den kärlek barnen kan få på båda sidor. Det är en skyldighet vi har mot våra barn att klara av att fungera som sunda vuxna och lägga våra egna problem åt sidan. Dög han en gång att få bli pappa så måste vi ge barnet rättigheten att få ha honom som pappa på sina egna villkor. Bör även understrykas att det vi alla vet att det finns extremfall där man kan tycka annorlunda och de finns även pappor som inte ville bli pappa och vill utebli, men det är en helt annan historia.

Sedan finns de som iklär sig möjliggörarens roll och inte själva har förståndet att inse, vilken roll de själva spelar. Många gånger hindrar bo föräldern barnet en naturlig och kärleksfull kontakt med all sin släkt, en mänsklig rättighet för ett litet barn. Alla vi har ett ansvar att anmäla när vi ser sådant här utövas en sk. psykisk misshandel av ett barn. Sitt inte som åskådare...AGERA

Ja tänkt vilken underbar jul man kan ha och hur man kan samarbeta för att ge sina barn och barnbarn, de bästa av minnen för ett liv att leva....en trygghet och kärlek de har rätt att känna från alla.

FRÅN PAPPALIV.SE

Förändrar Alinerings Syndrom. En förkortad handledning

Föräldrar Alienations Syndrom. Hur det upptäcks och vad man kan göra åt det

Hantering av umgängessabotage

Främmandegörande av en förälder (Föräldra-alienation)

Riskfaktorer för PAS

Symptom PAS

FRÅN HAVET OCH ORDENS BLOGG

PAS Umgängessabotage

"Det vi gör för våra medmänniskor gör vi också för oss själva"
Citat av Stefan Einhorn

IP, paketet och hos frissan ©

Skickat paket idag till ett av mitt x barnbarn som fyller år till veckan som kommer. Pappan och jag har ju kontakt med varandra och det är så kul att få höra hur de har det. Han är alltid välkommen till mig, en självklarhet och han var ju en hel vecka i julas hos oss med barnbarnet och det var jättekul. Jag har ju lovat honom att jag kommer att stötta honom i det som pågår och att livet nu förändrats hindrar inte mitt beslut. Jag har ju följt den processen i flera år nu och fått tagit del av familjerättens dom där han vann i förlikning.  

Själv har jag aldrig haft med de sociala myndigheterna att göra. Vi, mina barns far och jag klarade det helt själva och skildes som vänner för 12 år sedan och har behållit vår vänskap sedan dess. Som jag ser det är det ett nederlag att man inte klara av att för barnens bästa, göra det så bra som möjligt för dem, utan myndigheter. Har man en gång beslutat att skaffa barn ska man kunna klara av det och inte använda barnen som slagträn. Det mest ruttna som finns är när barn utsätts för PAS som jag varit inne på här förut och det finns otalig exempel på det, där barn får men för livet.

 När man blir singel, så förändras livet på mer än ett sätt. Det har framkommit nu att jag är ett hot, helt utan grund. Jo det har man sett i fler skeden i livet att just singlar blir det. Det finns en icke utlagd kommentar om det och ska tilläggas att det är en helt utomstående, ingen som har haft något med mitt liv att göra överhuvudtaget. Till det finns ett reggat IP också. Jag vet nu att jag kommer få flera samtal från vänner som vill veta mer. Jag har flera manliga vänner och kollegor genom åren och vi håller kontakt och är inget konstigt med det. Den som ska ha en relation med mig, ja där ingår ju både vänner och familjen och man väver ihop sina världar till något gemensamt. En sak vet jag som jag lovat mig själv när barnens pappa och jag skildes, att jag vill inte den dagen jag ska ha en relation igen, ha en man som är borta jämt. Så var vårt liv, med ständiga hockey och fotbollsträningar och alla andra aktiviteter som vi hade som gjorde att vi inte såga förrän sent vid sängdags, ibland veckans alla dagar. Man ser också vilka vänner som väljer sida. Varför ska man göra det, varför ska man måsta ta parti??? Som jag ser det idag så gjorde han (mitt sista x) mig en tjänst som jag idag är tacksam för. Jag fick ett nytt och utvecklande liv och som jag skrev i ett tidigare inlägg medan ”X och andra X” så önskar jag honom all lycka från mitt hjärta. Jag vet att han har många fina sidor, ja det har han…det enda jag hade önskat var att han varit ärlig mot mig…jag ställde ju frågan många gånger under våra år tillsammans….och han hade lovat mig sanningen…men den dagen kommer kanske, när jag får veta varför…

Att man träffat en ny, jo det händer i livet och att kärlek dör händer också….men att man går skilda vägar för att göra upp med sitt förflutna före vår tid och att det inte hade med mig att göra som han sa och skrev till så många, har jag svårt att bearbeta färdigt, jag får inte ihop det…men alla som följt bloggen vet ju vad jag sedan fick veta…ja…en dag kanske den fullständiga sanningen kommer, när han hunnit ikapp sig själv…det enda jag önskade var ärlighet och sanningen…där ligger mitt sår…i tillit…att kunna lita på orden….För alla förnuftiga människor vet ju att vi äger inte varandra och vi har varandra bara till låns. Som jag ser det ska en partner finnas hos mig för sin egen skull och innersta vilja inte för att jag vill det…det är oerhört viktigt….

Ett samtal i först sorg och vemod i eftermiddag….mitt hjärta är med en familj just nu…övergår så samtalet i positivt….Heheheh i asgarv om livet och kasperdockor (en egen histora) och vin hos frissan….och just då kom så en kille in...vi garvar när han kommer in...han börjar prata med oss...så säger han till mig..f_n vilket härligt skratt du har..kliver upp sätter sig i stolen bredvid mig...samtalet övergår i Sweet på fredag...och han börjar fråga om rockabilly konserter och Kebenekajse mm....vi har som vanligt så kul där hos frissan och nära till skratt...när jag ska gå säger frissan..men du då...hur är livet...avslutat, klart nu, säger jag...aha säger killen du där, menar mig, vad heter du, Sweet på fredag...tänkte att...jag svarar inte, betalar...och askungen drar fort ut genom dörren...jäklar måste ringa upp...glömde ny tid....hahaha…och fått tider nu fram till jul..
Lite "bilåkarmusik" då sedan Buick Electrans tid...

Slaptones - Plaese Don't Touch

X och andra X ©

Jo vad olika social kompetens människor besitter. Det märks tydligt i en separationsfas. Jag kan så här efteråt ändå känna i min sista separation att det jag beslöt att fullfölja som jag lovade honom, att han skulle få alla våra värden, är helt rätt i mitt hjärta till honom. Det var det enda sätt jag hade kvar att visa honom hans värde för mig en gång och att jag alltid velat honom väl. Han fick den nya husbilen 2010 (uttagen 09), bilen, huset, videokameran, kameran, skinnmöbeln, den nya dyra dubbelsängen, GPS, indiska baren och bordet, halva bokhyllan, musikanläggningen, husbilstvn mm. Medan jag tog det lilla jag behövde. En liten bäddsoffa från Ikea, köksbordet, köksön, barstolarna tvbänken och halva bokhyllan, tvn, micron, samt den bokhylla till. Vi var gifta och skulle vi delat allt så skulle även våra pensionsförsäkringar, banktillgodohavanden delas….De sista pengarna efter sluträkningarna skickade han över hälften till mig, men jag hade sagt honom att det enda jag önskade var ett avslut så jag satte tillbaka pengarna på hans konto. Han hade sagt innan att ge dem till mitt barnbarn, men en överenskommelse är en överenskommelse. Jag stod för mina ord. Det känns bra att kunna ge honom det och förvaltar han det rätt kan det komma något bra ur det. Kanske en dag när han summerar sitt liv förstår han vad jag försökte säga honom. Idag kan jag säga att det var bäst det som skedde och jag önskar honom all lycka i livet…jag vet vem han är där längst inne i sig själv och jag vet att det finns många fina sidor….det är en mening med allt….att kunna behålla vår vänskap var något jag önskade och som vi pratade om…vi får se…. Mina barns far är ett x som verkligen funnits för mig. Två ggr har han funnits där och hjälpt mig i de förändringar mitt liv fått. Båda gångerna hjälpte han mig med lägenhet och han åkte till Örebro och hämtade hem mig för 11 år sedan och erbjöd mig bo hos honom i väntan på att jag skulle kunna flytta in i den lägenhet han då ordnade, med de kontakter han hade. Denna gång ringde han mig inom en timme efter jag släppte bomben och erbjöd mig hjälp. Han har alltid funnits där när jag hamnat i svårigheter. Han har också sagt mig att han inte kommer ställa till något för mig och det har han heller aldrig gjort under våra år efter skilsmässan. Vi har kontakt som vänner och i denna svåra tid har han hjälpt mig än en gång. När jag frågar varför är du så snäll mot mig, svarar han att det är för att jag är mamma till våra barn….Det är en gåva att få ha en sådan vän.
Sedan hör man hur bedrövlig många har det. Många män och kvinnor i relationer till sina x, Hur baren pga dessa bittra x hamnar i PAS påverkan och får sår i själen för livet. De förstår heller inte att dessa barn kan hamna i identitetskonflikt med sig själv, ett förnekande av sin halva personlighet. Hur vissa är så primitiva och lider brist på social kompetens och pga sin bitterhet skadar sina barn, sina barns förälder och inte minst sig själv. De har inte förmågan att se vad deras egen framfart gör deras egna barn.
Det borde egentligen vara körkort på barn och ett avtal borde till så de vuxna som en gång beslöt att de skulle bli förälder måste samarbeta för barnens bästa genom hela barnets uppväxt. En mänsklig rättighet för ett litet barn att dels vara önskat till världen av båda sina föräldrar och att föräldrarna lägger sina egna problem med sig själva åt sidan för barnets bästa att utvecklas till en god samhällsmedborgare. Det är vår skyldighet som goda vuxna att klara av. Men det måste ju föregås av att båda verkligen vill bli förälder….
Om PAS från pappaliv om riskfaktorer för PAS

Föräldrajouren