PACS, POST COVID ÅRET 2021, ÅR 2.

 PACS, POST COVID ÅRET 2021, ÅR 2. 

TG varning, skrolla vidare om du inte vill läsa....

Ytterligare 1 år, 2021 med post covid symtom är snart till ända...

Pfizer dos 1, 13/1 och 2, 10/2,  reaktioner som i början av covid vid båda doserna. 

Utredning av DVT från 8/11-20, hos medicin och gyn under Jan 21, 4 cancermarkörer togs, var UA. Det man ser är ett CRP som legat och pendlat under 2020. Ddimer som steg och steg från 0.8 i maj 20, ( normalvärde 0 6 för mig) aug 20, 2.3 och vid dvt 8/11-20 8.2. 

Ett mycket svårare år med symtom än 2020.  

2021 då jag gick totalt in i väggen 26/2-21, SÅ UTMATTAD, av att kämpa i 4 mån  på 100% med yrsel, feber (som fortsatt återkommande flera ggr i veckan under 2021), andningsbesvär med covidslem för andningsvägarna, tinnitus med puls i örat och pip dag och natt, och att inte få sova en hel natt sedan sommaren 2020, vakna kl 3-4 var natt, det tar på under så lång tid... 

Utredningarna startade på hjärnan; MoCA, KEDS 10/3, MMT 3/6, och min läkare kopplad till minnesmottagningen, sa du är inte dement Elisabeth, utan jag är sååååå utmattad. 

MR 15/3 av hjärnan, beställd av ÖNH sept 20, då jag varit så yr att jag ibland varit sängliggande, och  kräkts. Medicin och min läkare på vc tror att microproppar gått och på medicin säger de att de går inte se på MR.

24 h EKG visade enstaka SVES och 24 h bltr ligger lågt i vila och sömn, de gjordes i maj - juni 21.

Ultraljud hjärta 210317 som visar 27 mm perikadvätska runt hjärtat, man planerar då tappning och inläggning och tar rematologiska prover på hjärtmottagningen inför inläggning, som är UA. CT hjärta buk 25/3-21 som visar perikadvätskan ligger så till bakom hjärtat, vid höger förmak och går inte tappa, men att det inte ska påverka hjärtat.

Får en dubbel förtur till kardiologen för info och plan framåt, efter ct och prover, men möts av en mindre trevlig läkare. Som bara vill info att det är inget fel på ditt hjärta, mina väl förberedda frågor utifrån perspektivet kan det finnas ett arv då det finns nära, är inte intressant, trots att min läkare bad mig lyfta det. Jag går därifrån med ett stort tomrum.

Utmattningen fortsätter året ut konstaterad i sept 20, hjärnan stannar vid minsta stress. 

Det är mycket handlingar jag ska sammanställa under våren, komplettering överklagan FVR, av FK utförsäkran i qug 20. Att sedan orka skriva ihop arbetsskada, och i min utmattning   klarar jag inte av det själv, jag gråter när det blir för mycket, orkar inte läsa lång text, blir så trött, och jag blir så slut..

Så drabbas jag av Rhino virus i juni 21, troligt  förskolesmitta av barnbarnen, jag  screanas på akuten för olika virus, då jag åker in akut av tryck över bröstet. Tappar åxå hörsel några dagar av viruset som kan hända, det är svårt höra samtal trots hörapparaten jag fick i dec 20. Fick den för att stärka upp höger öra, jag har en hörselskada på, mot tinnitus på vänster. Ett nytt högt ljud kommer av Rhino, som en lastbil står och brummar...men försvinner efter några dagar...

Feber av och till precis som 2020, och så varnar FK för dag 180 igen i juni 21 om ev. utförsäkran 24/8. Jag blir så stressad av det. Min dr ordnar rehab kordinator, psykolog och fysioterapeut i juni. Rehabkordinatorn håller ihop allt, frågar om företagshälsovård är inkopplad men det ser chef ingen anledning till?

Fysioterspeuten ger mig ett covid tränings program i juni och jag är så noga med mina pass ända till dec när jag tappar ork. Återkommande feber under hösten och lite sömn tar på. 

Även hoppet att AFA ska godkänna arbetsdkadan, raseras, då chef har sagt det fanns inte covid smitta på jobbet då?... då när vi var flera som blev sjuka och vi nekades ju testas, alla vi som blev sjuka v 11, 2020...Vi var 2 som blev långtidssjuka, 1 hade antikroppar...

Jag gick förbi chef och ringde själv in på infektion påsk 20 då jag knappt kunde andas, halva lungorna gick inte fylla med luft, och de på infektion bad mig kontakta chef trots att det var påsk. Gjorde så och fick testas, men infektionsläkaren sa då försent...Vi var många som nekades vård i covids början...

Under 2021så återkommer flera herpes utbrott, i jan, juli och sept. De gjorde test på vilken typ.  Kroppen är helt slut...  

Min 2a bältros bryter ut 30/7 mitt under behandling av herpes, denna gång på ryggen/ skulderbladet. I aug 20 fick jag bältros på magen efter jag blev utförsäkrad...det svider av och till sedan dess...

Feber dagligen under juli och så... 12/8 får jag så ont i magen, kräks hela natten minst 10 ggr och ringer 1177 på morgonen som ber mig åka in direkt. Det görs ultraljud på buk, jag påpekar konkretement på tidigare CT i mars...en jättefin personal tar hand om mig på akuten, jag blir fastande, ny rötgen och akut op senare kväll 14/8 av inflamerad galla.  Men innan op, måste blodtunnande  ur kroppen först, så det blir 2 dygns väntan. Ligger 1.5 dygn på akuten då det ej finns några rum. Smärtstillande i väntan på. Till slut finns ett rum på gyn, där de tar hand om mig..crp ligger 233, och pglucos ligger förhöjt som är vanligt vid infektion. Op senare på kvällen gick bra, med agraffer efter. Skämtade med narkosläkaren där på opbordet om de inte kunde ta bort en del av magsäcken åxå då de ändå höll på, då jag gått upp 20 kg av covid. De ser då efter op, det jag påpekat sedan maj 20, att min låga syresättning, då är 86%, som ingen brytt sig i, fast jag påpekat det. Jag skulle upp i 94% utan syrgas, men det lyckas inte, så jag får stanna kvar med syrgas ett extra dygn. De sänker mig till 92% utan syrgas i 4 h, då jag info om post covid. Jag lyckas komma upp i 93% med syrgas innan hemgång 16/8.

Jag faller till 86% igen hemma och temp 38.6...

Kirrurgen ber mig åka in akut igen...Gör så..och ligger under obs, prover tas. Akutläkaren säger till mig kom ihåg du är högrisk...

Kirrurgen önskar jag ska få utredas för min låga syresättning. Ber honom skriva remiss men han hänvisar till VC. Tar upp det med min vc, de noterar det ej, så jag skriver då en egen remiss och hänvisar till journal.

Hemma, fortsätter syresättningen ligga 88-92% som tidigare. När jag sjunker under 88% blir jag trög, jag har levat med låg syresättning så länge nu att jag känner direkt och mår inte bra av det. Hade feber över 38 i en månad efter op. Sedan dess fortsätter temp runt 38 flera gånger i veckan. 

Gör en test via nya appen "minnesmottagningen" i okt , ett forskningsprojekt. Som tur är på mig visar utmattning, inte demens. Gjorde även om Keds i dec: 42, var 27 i mars. Appen mental fatiguie visar värdet "svår mental trötthet" vid tester under året... 

3/11 kallar dr till avstämningsmöte med chef, fk, och jag tar med facket. 

I väntan på lungmottagningen 11/11 och KBT 22/11, sjukskriver dr vidare till 23/1-22. 

Bedömd av psykolog som ser jag är en lösningsinriktad person, men att jag känner mig bakbunden då jag inte kan påverka min situation. Jag får återkomma om jag känner, då för mig ligger stressen i ovisshet, vad ska hända med mig, om de utförsäkrar och jag har mina symtom en gång till...hur skar jag då orka....

Facket är åxå inkopplat då jag inte orkar hålla i alla trådar själv just nu. 

Mitt liv blev förstört p.g.a jobbet...Jag vet att det kan inte vara något annat än jobbet. Jag hade ställt in gymmet 2 v innan, gick till jobbet istället för att ta bussen, Ove var i jobbet på Åland, träffade inga då alla var rädda i covids början...

På lungmottagningen 11/11 gjordes en typ av spiometri med och utan inhalation. Lungkapacitet 80%, och då låg syret på 97% både med min och doktorns mätare, men då har jag ju inhalerat. 

Det sjönk sedan till sin vanliga nivå... Lungläkaren ser åxå perikadvätska bakom hjärtat, från röntgen som gjordes under gallop och vi pratar om det och ev arv jag undrar över. Han ber då mig och Ove gå ut när han ringer sin kardiologkontakt. Han hämtar oss och de på kardiologen har lovat de ska titta över mig igen. Känner mig då så tacksam och lungläkaren säger det tryck du har över bröstet är från perikadvätskan. 

Så är jag hos min fysioterspeut och berättar om besöket hos lungläkaren och att jag inte hört något. Då frågar hen får jag titta i din journal. Där står att de skyltat rötgen från gallop mot ct hjärta buk 25/3 och de ser måttlig perikadvätska och ska skicka brev hem om det..Jag som hade hoppats så få träffa en kardiolog och få en möjlighet  fundera om det med vätskan, och ev arv.

Fysioterapeuten ser hur besviken jag blev och säger du kan ju skriva till dem och önska ett samtal iallafall. Jag gjorde så..men det är tyst ännu idag 211230.

Visst jag förstår de säkert har det de i första hand behöver prioritera.

Min fysioterapeut ser jag syresätter kroppen olika. Det är vanligt när man drabbats av covid säger hen. Jag ser det tydligast i step up på utegymmet. Kroppen orkar inte dra upp mig med höger fot på stubben. Jag vinglar mer med höger fot på än vänster. Även i promenader händer det att jag vinglar..

Jag har/haft mer påverkan på vänster sida: tinnitus, synfältet är ändrat, redan förra hösten 20 innan jag fick blodtunnande. Efter Eliquis gick synfältet tillbaka igen i nov 20. Men i sept 21 var det ändrat igen. trycket i v öga hade stigit.

Nu sattes ytterligare en ögondroppe in, Azopt, i sept 21. Har Duotrav sedan 10 år, och dessa 2 inkl Eliquis/ blodtunnande jag ska ha resten av livet nu ger håravfall. Har inte tappat hår tidigare som flera gjort, men nu. Då bytte min ögonläkare Azopt, och vi testar en annan typ utan den biverkan. Så jag har nog tappat  nästan1/2 mängden hår. Om det beror nu på det, eller en kombo av all stress över att aldrig få bli frisk, över vad ska hända med mig...

Har även börjat med priovin kapslar och klippt bort mitt långa hår...som nu är tunnare.

Jag är ju färdigutredd och det finns inget annat än post covid säger min läkare. Jag fick åxå ett intyg på det i september av den nya läkare jag fått i sommar. Fick koden U09.9 i jan 21.   

Gjorde ett antikroppstest via Vaccina 211012 och jag hade positivt på G iGg...

Var på första träff 211122  i KBT att lära mig leva med tinnitus...så väntar nu på en första träff i bedömning och hoppas på de 24 veckor i kurs. De 12 veckorna första är intensiva. I grupp eller i vebb version enskilt. 

Fick min 3 Pfizer 9/12-21, fick feber 39.2 dag 1. Men så 13/12 kom andningsbesvären jag hade hela 2020, med slem och jag fick ta fram Symbicort och asetylsystein jag slutade med vår 21. Fick ta flera extrapuffar... det tog någon timme innan jag kunde andas riktigt igen..

Vid jul kom så ont i halsen och förkylningskänsla. 27/12 svider det så i lungor och andningsvägar att jag hämtar en provtagningspåse för covid 19...får svaret 29/12 ej bestämbart ...och tar ett nytt test då 29/12 på em. 

Det har hänt så mycket detta år...Det hade aldrig gått utan Ove. Han peppar mig, torkar mina tårar när jag inte orkat, han är den finaste människa jag vet.

Vi tränar tillsammans, han kör sitt och jag mitt covid program.

Går långa promenader, lagar mat ihop, åker iväg på upplevelser, och som tur är vi båda lika försiktiga för att bli smittade av andra mindre försiktiga och väljer vilka vi träffar....Jag vill inte bli så sjuk igen, skulle jag klara av det..

I början av covid sa många av oss som blev sjuka, det finns ett före och efter covid....frågan är finns det något efter...eller blir livet så här...

Jag känner idag, jag har inget val, en dag i taget.  Jag har fått acceptera så här blir livet ...Jag vet inte hur jag mår i morgon...men det förstår inte alla...

Det är sorgligt hur det finns människor som inte förstår..där man får försvara sig..hur relationer krakilerar... tyvärr.... 

Att man inte kan respekteras, att jag orkar inte, när jag förklarar och då får det vara...det finns de som vet bättre tycker de än behandlande läkare...

Det är inte bara jag som stött på oförstående  vi är många i grupperna.... 

Så mycket kraft och energi den här året har gått åt i ovisshet, blir jag någonsin frisk mer,  dagar när är jag så trött, andra feber...men det finns åxå dagar när jag kännt mig nästan frisk, som innan covid..då när jag gick över 8000 steg om dagen, gym flera ggr i veckan... 23/12 var senast en sådan dag, men det kan svänga fort...

Det ska bli ett nytt avstämningsmöte i Jan 22...

Är orolig för kommer FK utförsäkra mig igen...Jag kommer aldrig orka jobba i den stress  mina kollegor jobbar nu....

När de får jobba så mycket extra....Min utmattning och stresskänslighet kommer inte fixa det... 

Så kom äntligen  svaret idag 211230 på pcr från igår 211229 ...NEGATIVT ........skööööönt..... 

Det var covidåret 2021....

Om du orkat läsa ända hit så tack för att du gav dig tid.

MITT ÅR 2020 med c19 SYMTOM

(från gruppen "långtidssjuka")

Året började med min 10 ögonoperation 3/1-20, i livet och 3 veckors sjukskrivning...den 9 före jul 2019... 

Jag blev sjuk 14/3...VI var 6 på mitt plan på jobbet som blev sjuka v 11, då testades inte annat än inneliggande, men senare med olika c19 testsvar och AK

2 månader efter min dvt 8/11, mår jag så mycket bättre...Jag känner mig nästan frisk sedan jag fick blodtunnande...9 månaders lidande planade ut....

Allt jag gör är i samråd med min läkare....Jag har varit väldigt noga med det...

Det är som vi alla vet ett nytt virus...och i min värld är det viktigt att allt står i journalen...för mig själv för forskning.

Min dr håller kontakt, ringer ibland, jag kan ställa frågor via 1177.

Trots det och all hjälp jag fått så drabbades jag av dvt...har en livslång behandling av  blodtunnande framför mig....och som alla som tar mediciner vet vi att  kosttillskott eller naturläkemedel kan slå ut effekterna av den medicin vi tar...Jag har valt att inte blanda.

Jag fick bestämda föreskrifter vilka värktabletter jag absolut inte får ta efter dvt.. Ja, har jag tagit 2 alvedon på ett år förr inte mer...har aldrig behövt...

Efter spiometri och mitt användande av Symbicort och Asetylsystein sedan augusti, blev rådet fortsätt med Symbicort.

Alla vet att c19 patienter har lätt få proppar...de får blodtunnande, de som ligger inne...

Jag har påpekat det sedan maj på akuten att jag har det i arvet, att få blodproppar...Ddimer bara steg och steg nornalvärde 0.6..Jag hade 0.8 i maj...I augusti 2.3 och vid dvt 8/11 8.2. Proppen var nästan 15 cm lång ovan knät. Idag snart 2 månader efter mår jag så mycket bättre. Det är helt fantastiskt.

Yrseln och slemmet jag haft i lungorna som gjort jag hostat och hostat så jag kräkts slem är borta...tempen planade ut...Jag känner mig nästan frisk trots de skov av sjukdomskänsla, som att bli dunderförkyld, kommer med 2.5-3 veckors mellanrum.

Nu hade jag tur, jag var i stugan på Åland när jag kände av dvt..som ett jättesendrag i vänster ben...Jag har haft dvt förr, 99 i höger ben och kände igen känslan. Det kändes som jag hade en grapefrukt i knävecket som värkte. Jag fick upp och gå under natten. Hade 38.2 i temp. 

Vi åkte hem dagen efter.

När vi skulle upp för trapporna från bildäck upp i båten kunde jag nästan inte stödja på benet...När vi kom av färjan ringde jag 1177 på väg i bil hem mot Uppsala...åkte in direkt...och mycket riktigt....Jag hade rätt...det jag försökt varna för, en propp kan komma under alla dessa månader var ett faktum..jobbar ju själv i vård...flera gånger vi läkarbesök hade jag berättat om min risk få blodproppar...om att det stod i min journal hemma i Övik vilken kuagulationsrubbning jag har...men ingen brydde sig kolla det, trots info..inte förrän jag fick en ny jättefin läkare som hämtade ut min journal...där stod det...Vilken typ av kusgulationsrubbning jag har.

Så ni som vet med er det finns I släkten...var försiktiga..håll koll...stå på er.

Så sjuk jag var 14 dagar innan dvt ...hostade slem..feber...yrsel...nu ska jag utredas för kronisk emboli....ultraljud hjärta.. hjärnan ska röntgas...en kuagulationsdpecislist från Ackis ringde upp mig och jag fick berätta om allt...han sa du får nog räkna med att äta Eliquis I resten av ditt liv....Min mor har haft proppar I benen, lungor mot huvudet..har utvecklat blanddemens och alzheimers...Jag vill inte råka ut för samma som min mor.

Specialisten frågade om den rubbningar i kuagulationen jag hade finns i arvet från både mor och far...men tyvärr jag vet inte..pappa är avliden...

Nu tar medicinmottagningen över och jag ska dit i mitten på januari.

För mig är det viktigt allt finns i journal, tänker, de forskar och kan långt mer än jag kan...och kan det som drabbat mig hjälpa någon annan så är det viktigt det finns där.

Hemska tanke, tänk om jag inte åkt in akut när jag fick så ont i benet...slemmet som nästan krävde mig ibland...tempen...jag kunde ju ha dött om proppen släppt i benet.... Vem vet, kronisk emboli...kanske kommet ur viruset....??

Jag berättade förrut att mitt synfält vänster ändrades helt plötsligt och att min ögonläkare stod undrande, vad händer.. hon vet om min historia med symtom sedan mars. Och vid återbesök efter blodtunnande var det som förrut igen...

Jag har ju haft yrsel, tryck mot vänster öra, hör pulsen där och det tjuter.. stickningar i v sida tunga och domning. Yrseln försvann, trycket mot örat likaså, men pulsen hör jag och pipet. Har fått en hörapparat till min hörselskada höger som hjälper upp hörseln. Man utredde mig i september för Ménières men fann inte att det var det...så min teori..kan jag ha haft en propp I huvudet åxå....ja vem vet. Berättade allt det här för den akutläkare som så fint tog hand om mig den 8/11 för dvt.....hon sa..du kommer bli bättre nu av medicinen....och jag blev så mycket bättre. Det är som jag fick livet tillbaka....nästan frisk...

Jag ser tillbaka på det här året som jag varit i en glasbubbla och ropat på hjälp..för andning, hjärtrusning, yrsel, feber, bältros, låg syresättning, ständigt ont i halsen och hes, för att få en diagnos på c19 då jag testades försent, men som jag inte fått...ett år i kamp, lyssna på mig, hjälp mig bli frisk, men förståeligt de kunde inte allt i en början när vi blev sjuka I början av 2020.. nu faller tårar utför mina kinder..

Ove som stått ut med allt som drabbat mig och funnits där i allt.

Idag vet jag forskare tagit del av min blogg med 9 månader av alla dessa ursäkta " jävla" symtom...

Jag skulle testa gå in på den undersökning som är så proffsigt  sammanställt om oss i gruppen, fantastiskt vilket arbete som lagts ner i den... Då försvann min inloggning till bloggen.. Jag kom inte in längre på min blogg då det kontot tog över inloggningen...så jag fick göra ett val...fortsätta skriva min historia när jag väl kom in igen....

Det var mitt under tiden med bältros, som jag känner av till och från sedan augusti, och det utmattningssyndrom som drabbade mig i all stress över fk. Allt ligger nu hos förvaltningsrätten...

Alltså så slut jag varit. Jag sov några timmar innan jobb på 50% och efter jobbet....klarade inte av värme och solen som jag älskat att sola i livet...nej inte i år, fått sitta i skuggan. 

Viktuppgång på 18 kg...15 kg på ca 3 månader från mars till juni...viruset????

Utmattningssyndrom med en läkningstid på 180 dagar skrev min fine dr...du kanske aldrig mer kommer upp i 100% igen. Jag jobbade 50% från 24/7-25/10 och utförsäkrades 1/8...Det blev tufft ekonomiskt, tur vi var 2, och all stress ut och söka jobb från fk....då gjorde jag ett val i samråd med min dr, att gå upp och testa 100% från 26/10 för att slippa stressen från fk...skoven kommer med sina mellanrum av c19 symtom...Jag har varit hemma någon dag ibland och 1 vecka efter dvt...

Jag valde åxå ta VaxigripTetra & Pneumovax ( vaccin mot influensa och lunginflamation) som fick tas på morgon då jag fick skjuta på blodtunnande till efter.

Jag råkade ju ut för olycka åxå I juni när jag föll baklänges på kvarglömt vatten på coop och fick sy höger arm och vänster fick en stukning. Nu den 21/12 var jag på ett av flera återbesök hos fysioterapeut för det och fick veta det utvecklats till artros I den vänstra handen. Så nu ska jag ha olika stöd dag och natt. I vård går det inte ha stöd...hon frågade mig om tanken på få en annan arbetsuppgift.. gå ner i %.....Jag vet inte om det är möjligt.. måste låta det landa inom mig...men lyft det med min chef..

Har även kollat med min hvc om möjlighet få ta c19 vaccin hos dem för att få det i journalen...då jag är riskgrupp nu..

De hänvisar till chef då de inget vet ännu förrän januari februari..så framfört min önskan att få ta det via jobbet...men tänker, hur blir det då med att få det I min journal...med största sannolikhet Pfizers vaccin som kommer först, fick vi veta..

Jag har semester över julen, behöver det och börjar måndag efter nyår igen...I förstärkt skyddsnivå...

Vi sa det finns ett före och efter covid...ja visst så är det verkligen..det här året har påverkat människor, relationer, vänskap...

Det är en kort sammanfattning av mitt år med c19...som ej gått att påvisa i test....