onsdag 29 augusti 2012
Remiss...©
Vaknar och har sorterat tankar under natten...ett sätt min älskade morfar brukade göra...det är märkligt, de ringde från Koskela i går 120828 och vill att jag fixar remiss från ACKIS, ja självklart fixar jag det, jag ringer dit och får stå på mig mot sköterskan att jag vill han en sådan. Det känns inte som viktigt för henne utan hon pratar bara på i sitt, min känsla. Jag förklarar för henne att jag tycker mig felbehandlad och inte får de vård jag behöver av dem och därför vill jag de skrickar remiss...vi brukar inte göra det förklarar hon men journalkopia. Den har jag redan, i den står bara vår kommunikation via mejl inget mer av värde, inte de uppgifter Övik remiterat i feb...Är så less på det här nu....har aldrig varit med om dylikt under mitt 50 åriga liv hos ögonsjukvården...sa du får skicka i allafall för de vill ha det och jag behöver få den uppskickad dit till Umeå, så jag kan få vård ni inte kan ge...Ringde tillbaka till Koskela och info att efter mycket snack ska den komma och gör den inte det tar jag med min journalkopia...
Från Övik var de så rara och skulle skicka direkt..jag har varit på flera sjukhus RSÖ, NUS, Sollefteå, Övik och över allt blivit bra behandlad. Träffat många specialister från olka länder genom åren som tittat på mina gröna. T.om en tysk barnläkare med kunskaper i prematura barn som jag var, se Hisstorien om mina ögon, och han berättade sin teori för mig om det jag levat med i hela mitt liv. Genom alla år har jag bara behövt ringa om jag stött på ett problem och fått tid direkt..de gångerna går att räkna på en hand...så är det något jag vet så är det hur väl de försökt göra det de kan...Men ska jag nu riskera bli blind p.g.a byråkrati och bristande tider...NEJ...
En tjurig norrlänning som jag med kopplingar till samerna lågt tillbaka i släktforskningen, ger sig inte så lätt...men ibland är det rätt tufft..att få stå på sig..
Nej inte fastna i negativ energi, det tillhör inte mig...och blir varm i hjärtat när det plingar till i mobilen och orden "vill att du ska veta att i mina ögon duger du som du är..♥.Elisabeth...Ja och idag lever jag med känslan att inget förändras om mina ögon försämras...och han är alltid ett steg före mig...är mina ögon när mina tar slut....utan att jag behöver säga kan du hjälpa mig....
Tänk att vi känner av varandra med så många mil emellan...fantastiskt...det behövs nästan inga ord...
Mejlade min hudläkare för att höra om jag ska fortsätta smöjra enligt schemat eller avsluta, det blir ju inte bättre och om svaret från patologen på det prov de tog i området de i Sundsvall först trodde va Notalgia Patastetica, som de på ACKIS säger det inte är, har kommit...funderar så på resultatet av det...Det skulle ju ta fem veckor att få fram provsvar....
Var rädd om er och varandra...medan ni har varandra....
Lite positiv energi från bilderna Your Possible World på fb.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Publicerar inte rasistiska uttalanden och personangrepp.
Moderatgranskar allt före publicering.
Väl mött // Bettan