Låga järndepåer & Kronisk konstriktiv perikardit

 

Dr ringde 260115 ett så bra samtal, prover såg ok ut utom P—Ferritin, Resultat 11 ug/L *Referensintervall: 13-330 och Hemoglobin (Hb) Resultat 121 g/L Referensintervall: 120-150

så ska börja med Duroferon 100 mg 1 ggr varannan dag fram till mars - FASS 

Ska även få göra ett 24 h bltr 26/1, så bra.

Dr lyssnade till min berättelse om det som varit inkl det sista om ögonen  HÄR VAD HAR HÄNT ORSAK BLEFARIT ? Provar Trusopt fram till Ackis ögon 260130, bild nedan ögonen idag 

Info även vi fick sätta ut bltr medicin i somras då mitt bltr föll så lågt....

BLODTRYCKSMÄTNING I APRIL 2025 HÄR

Även pratade vi om långtidsbegandling med Valasiclovir , så vi får se vidare....jag info om hur jag tror utan veta säkert att bltr gick ned under behandling - han ville titta mer på det...och min fundering sars covid 2, herpes och nu Blefarit i 1 år...om det kan påverka varandra...en fundering av mig.

Info även om läkare på vc om second opinion post covid 5 mars 25

Ordinationsorsak

järnbristanemi

Behandlingsändamål

Mot blodbrist (anemi) orsakad av järnbrist

Typ av läkemedel

Läkemedelsprodukt

Produktnamn

19701120000014 / Duroferon

När man tittar på kurvan Ferretin ser man ju det är troligt därför jag varit så trött och tappat hår.....

Dr skulle titta mer kolla med läkare om blodtryckssänkande annan vc...

AI OM LÅGT FERRETIN 

Lågt ferritin (kroppens järnlager) ger ofta smygande symtom som extrem trötthet, orkeslöshet, koncentrationssvårigheter och huvudvärk, samt fysiska tecken som blekhet, sköra naglar, håravfall, kalla händer/fötter och ökad andfåddhet vid ansträngning. Det kan även orsaka yrsel, hjärtklappning, sprickor i mungiporna och ett ökat sug att äta is (pica). Dessa symtom kan uppstå redan innan man utvecklar anemi (blodbrist). 

Vanliga symtom vid lågt ferritin/järnbrist:

• Energi och mentalt:
  • Trötthet, orkeslöshet, energibrist.
  • Koncentrationssvårigheter.
  • Huvudvärk.
  • Yrsel.
• Fysiska tecken:
  • Blek hud/slemhinnor.
  • Håravfall, sköra naglar.
  • Kalla händer och fötter.
  • Andfåddhet vid ansträngning.
  • Hjärtklappning.
  • Sprickor i mungiporna.
• Övrigt:
  • Ökat sug att tugga is (pica).
  • Kan påverka humöret. 

När bör man misstänka järnbrist?
Om du känner igen flera av dessa symtom och har riskfaktorer som riklig menstruation, vegetarisk kost, graviditet eller inflammation, bör du kontakta vårdcentralen för att ta ett blodprov (ferritinprov) för att kontrollera dina järndepåer. 

❤️‍🩹❤️‍🩹❤️‍🩹❤️‍🩹❤️‍🩹❤️‍🩹❤️‍🩹

JOURNAL EFTER SAMTAL IDAG 

• Allmänna uppgifter

  Vårdkontaktorsak

  Järnbrist. Blodtryck. Herpesutbrott.

  Anamnes

  Socialt

  Blodgivare sedan mitten av 90-talet. Slutade tillfälligt att ge blod 2013 och permanent efter covid-infektion i mars 2020.

  Ärftlighet

  Två syskon med kronisk sjukdom. Ett syskon behandlas med kortison.

  Tidigare hälsoproblem

  - Stor hemorridal blödning 2023.
  - Operation 2024.
  - Covid-infektion mars 2020 med komplikationer i form av blodproppar.
  - Nio herpesutbrott mellan 2021 och 2023.
  - Profylaktisk herpesbehandling 2023 med besvärsfrihet fram till 2024.
  Laparoskopisk kolecystektomi 2021. Bältros 2020 samt
  2021.Kongenital katarakt, glaukom. Covid 2020, därefter DVT (Eliquis-behandling), perikardvätska samt utreds för lungbesvär. Feber av och till post covid.

  Pågående hälsoproblem

  Kronisk perikardit med vätska i hjärtsäcken. Blefarit sedan februari 2025. Noduli i huden.

  Aktuellt hälsotillstånd

  Järnbrist. Tidigare blödningar och långvarigt blodgivande kan ha bidragit till låga järnnivåer. Ingen blodbrist enligt provsvar. Blodtryck varierar, ibland högt enligt patientens egen mätning. Sjätte herpesutbrottet på ett år, senaste den 5 januari 2026. Smärta vid herpesutbrott.

  Aktuella läkemedel

  Valaciklovir.

  Utredningsresultat

  Provsvar

  Ferritin beskrevs som rätt så låg.

  Bedömning

  Järnbrist. Kan tar Duroferoon varranan dag för att undvika förstoppning.

  Åtgärder

  Läkemedelsgenomgång

  Läkemedelsförändringar

  Duroferon insatt, dosering varannan dag.

  Planering

  - Nya blodprover om 2 månader.
  - Undersköterska kontaktar angående 24-timmars blodtrycksmätning.
  - Övervägande av herpesprofylax.

  Diagnos & åtgärdskod

  E611-Järnbrist-Huvuddiagnos
  I311-Kronisk konstriktiv perikardit-Bidiagnos
  B009-Herpes simplex-infektion
• SÅ NÖJD MED NOTERINGEN I JOURNALEN....

Ser diagnos: 

Det här har dr skrivit som diagnos 

Kronisk konstriktiv perikardit

AI svar: 

Kronisk konstriktiv perikardit är ett allvarligt tillstånd där hjärtsäcken (perikardiet) blir förtjockad, stel och fibrotisk, vilket hindrar hjärtat från att fyllas med blod ordentligt under diastole, vilket leder till symtom på hjärtsvikt (trötthet, andfåddhet, vätskeansamling) och kan vara livshotande om det inte behandlas, ofta en följd av tidigare perikardit (hjärtsäcksinflammation). 

Vad händer?

Förtjockning och stelhet: Hjärtsäcken förlorar sin elasticitet och blir stel som en stram "kapsel" runt hjärtat.

Hjärtats fyllnad minskar: Den stela säcken begränsar hjärtats förmåga att expandera och fylla sig med blod, vilket minskar hjärtats slagvolym.

Högersidig hjärtsvikt: Tillståndet ger ofta symtom relaterade till högersidig hjärtsvikt, som bensvullnad, leverförstoring (hepatomegali), ascites (vätska i buken) och halsvenstas. 

Orsaker (Etiologi)

Oklart: I västvärlden är orsaken ofta okänd.

Tidigare inflammation: Kan följa efter en inflammation (perikardit), som ibland kan ha varit mild eller utan symtom.

Infektioner/sjukdomar: Tuberkulos (särskilt i utvecklingsländer), virus, strålning och autoimmuna sjukdomar kan vara orsaker. 

Symtom

Trötthet och svaghet

Andfåddhet (dyspné)

Svullna ben (ödem)

Ascites (vätska i buken)

Leverödem/förstorad lever

Halsvenstas 

Diagnos

Klinisk bild, ekokardiografi (ultraljud av hjärtat), EKG, och ibland datortomografi (CT) eller magnetresonanstomografi (MRT). 

Behandling

Medicinsk behandling för att lindra symtom och minska inflammation.

Kirurgi (perikardiektomi) kan vara nödvändig för att avlägsna den förtjockade hjärtsäcken. 

Prognos

Om obehandlad kan det vara livshotande. Med rätt behandling och eventuell kirurgi kan prognosen förbättras avsevärt.